Words.
Är det inte konstigt att människor man har känt utan och innantill, helt plötsligt är främlingar? Jag menar barndoms vänner, expojkvän som man tillbringat sina dagar, veckor eller år tillsammans, helt plötsligt är borta ur ens liv. Det är lite läskigt att tänka på med tanke på att de vet ens djupaste hemligheter, ditt liv, din kropp och sedan ett år senare så går man förbi varandra på stan utan att ens möta blickar. Jag menar, från att veta allt om dem och deras liv till att inte veta någonting. Varför måste det vara så, varför måste man växa ifrån varandra?
Kommentarer
Trackback
